tisdag 4 september 2018

Race report Bike Boost 2018

Passade på att åka och tävla i Umeå där Gimonäs CK arrangerade Bike Boost för 10e gången. Det är riktigt XC-lopp, 40 km och absolut största delen är stig, men några få grusvägspassager lämpligt så man hinner dricka en klunk. Jag har aldrig kört tävlingen tidigare och de kändes roligt med ett lite mindre lopp igen där man känner igen alla åkare omkring sig.

Inför


Träning


Sen vasan har träningen varit lite sådär. Min fru har rest en del i jobbet vilket gjort att det blev många pass inomhus när man är ensam hemma med Sam. Så ingen volym att tala om, men hyffsat hårt såklart. Lite så gick ju luften ur efter vasan och någon överdriven motivation har inte riktigt funnits. Inför loppet "taperade" jag som vanligt och tömningspasset så slog jag mitt rekord på vår XC-bana White mountain race, så det var ju roligt! 

Taktik


Här hade jag verkligen ingen taktik, mer eller mindre hela norrlandsligan var på plats. De som saknades var väl Henrik Enberg som var arrangör och Viktor Knutsson som jag tror var sjuk. Annars var de de usual suspects. Så det var väl bara att hänga med täten så länge som möjligt och sen försöka sluta så nära dem som möjligt. När man inte har någon koll på banan är det svårt att göra några taktiska analyser också utan man får se vad som händer. Banan gick 2 långa varv på en 19 km slinga, bestående av 3 olika loopar.

Energiupplägg


2 stycken 6 dl flaskor Umara U-sport 1:0.8 med den första tillsatt en high 5 zero tablett för extra salt. Den andra flaskan fick jag langad efter halva loppet, tack för det. 4 stycken high 5 gels med koffein tog jag också med. Innan start som vanligt 2 stycken beet it shots 3 h innan och så 200 mg koffein 1 h innan.

Det var ganska varmt men högt tempo och mycket stig gjorde att jag inte fick i mig all vätska alls. Jag uppskattar att jag fick i mig ungefär 1-1.5 flaska och ungefär 2-3 gels. Kolhydrater fick jag absolut i mig tillräckligt för den relativt korta tävlingstiden. Klart lite mer vätska hade inte skadat när det var så pass varmt också.

Tävlingen


Ivrigt gäng som vill iväg.
Starten var masterstart bakom Henrik Enberg på cykel (snabb) en bit för att komma in rätt på banan. Så det var inget rasande tempo men inte så långsamt som en vanlig masterstart utan nog fick vi trampa på lite. Jag stod längst fram och låg med där framme såklart.

Masterstart bakom cyklist. Gäller att denne har lite pulver för att hålla uppe farten, inga problem i det här fallet.
Fältet släpptes fritt när vi kom till banans enda ordentliga backe, riktigt fin och bredd backe där alla fick chansen att köra hur hårt man ville.


Letar luckan i ledet.
De grusvägar som fanns var rätt koncentrerade till början inledningen av varvet och jag kollade inte så mycket bakåt men har inte svårt att tro att det var en stor tätgrupp så långt. När vi började komma in på stigarna så blir det mer var man för sig själv. Det var riktigt roliga stigar. Jag klantade mig några gånger, hamna fel i tighta kurvor och i nån tvär kort uppförsbacke där jag fick sätta ner fötterna. Gjorde att jag tappa hjulet på den framför och fick slita lite för att komma upp igen, onödigt.

Jag var allmänt ganska trög på första varvet, fick ta i för att ligga med. Efter ett tag så var vi kanske ett tiotal cyklister i tätgruppen. Samuel Brännlund, Jens Wissting, Simon Lundberg från Norrlandscyklisterna Team UV, Henrik Blom Team Hi5, Niklas Henriksson Luleå CK, Christer Devall OIK, Johan Lidman Piteå CK, Karl-Johan Gusenbauer Stensele SK, och jag själv från Team CKCK. Jag låg kring 7-8 i den gruppen.

Tätgruppen fortfarande samlad. Foto: Katarina Lundberg 

När vi kört första varvet och återigen skulle upp för den tuffa stigningen ut på varvet så låg det i luften att de skulle bli åka av. Jag hade inte det sista klippet som jag hade behövt där, backen gick bra men det var uppe på krönet som det hann bli för många meter. De 5 första, Blom, Brännlund, Henriksson, Gusenbauer och Lidman kom iväg och fick några meter bak till mig och Jens. Men bara på nästa stig så fick Gusenbauer nått krångel med cykeln och stod bredvid stigen. Han kom igång rätt snabbt men det blev för långt att han skulle kunna återansluta till mig och Jens. Efter oss blev Christer och Simon en egen grupp tror jag.



På grusvägarna hjälptes jag och Jens åt att dra sen in på stigarna så låg jag först och ville verkligen hålla uppe farten, i det läget mest för att grilla Jens, det fanns inte många grusvägssträckor kvar där man hade stor nytta av draghjälp utan då var de bättre att vi båda var slitna. Det blev dock inga avstånd utan ut på grusvägssträckorna anslöt Jens varje gång och vi hjälpes åt lite. Jens tog en förning in på en stigsträcka men släppte förbi mig efter en stund då han tappa lite fart. Mesta delen av andra varvet var därför stigmatning i tröskelfart, nu med 10 km kvar så började avståndet till Jens sakta öka och de stärkte mig att se det så jag fortsätta tugga på hårt. Med 5 km kvar var de tillräckligt långt att de kändes som att jag skulle hålla 5e plats in i mål.

Tryck in i det sista nu! Foto: Katarina Lundberg 

Men så med 2-3 km kvar så började jag skymta en rygg längre fram på stigen, det var Niklas Henriksson som kroknat och släppt tätgruppen. Det här blev ju en stor sporre och i stället för att försvara mig mot Jens fick jag nog jaga på riktigt. Tog in sakta men säkert och när jag kom ikapp så fick jag följa en bit där det var för tight att köra om. Jag blev nervös att Jens skulle hinna återansluta innan jag fick fritt spår, men ganska snart blev stigen bredare och jag tog mig förbi och iväg. Det hann bli ganska många meter direkt, men när vi kom ut på den avslutande grusvägssträckan började jag mata som en galning då jag vet att Niklas kör mycket landsväg, när jag tittade bak var det dock helt lugnt och jag kunde ta det lugnt och fint mot mål. Jag är dock alltid nyfiken att se tidsavståndet till vinnaren så jag tryckte på i alla fall.

Slipper man spurta så gör man målgest, så är det bara!
Så i mål blev jag alltså 4a efter att tagit om Niklas. Framför var de Samuel, Henrik och Johan som gjorde upp i 3 manna spurt som slutade i den ordningen. Jag var drygt 30 sekunder efter tättrion. Det var roligt att se att det var så pass få sekunder fram till våra norrländska elitåkare här, med väldigt bra resultat från större lopp i bagaget. Kul också att Johan Lidman körde så starkt och hängde med dem ända in på upploppet. Det är ju bra om vi lyckas stressa elitåkarna lite!

Jag är nöjd med resultatet och visst hade de varit kul att få hänga med täten hela vägen men det fanns inte riktigt i benen denna dag, givet träningen sen vasan så var de inte så konstigt heller.

Resultatlista

Efter loppet hängde vi där en bra stund i väntan på prisutdelningen och hann snacka igenom både loppet och annat. Det är alltid en rolig del av att tävla tycker jag.

Det här är också helt perfekt lopp i min mening. Varvlopp så publiken ser åkarna vid flera tillfällen, det är lätt att langa, mycket stig, lagom långt att man kan gasa hela vägen. Jättekul!

Eftersnack!

Nästa år är nog Sam sugen på att köra barnloppet.

Fick äran att gästa Skellefteå AIK Cykels foto trots att jag för dagen körde i en annan tröja!

Analys

Snittpulsen för hela loppet blev 167, vilket är exakt min tröskel. Tittar man på tiden i pulszonerna så låg jag riktigt högt. 47% av tiden i Zon 5 och resten i Zon 4 i princip. Så det verkar ju som jag tog i.


Det hade varit väldigt intressant om man haft en effektmätare för att kunnat se vad det var för effekt där över krönet när jag fick släppa luckan.

Men det kommer i alla fall vara ett fokusområde i vinter att kunna ligga på tröskel och så ta en ordentlig effektökning och sen gå tillbaka till tröskel och fortsätta. Det händer ju hela tiden i loppen.

När vi sen skulle göran en sväng förbi shoppingcenter var jag helt totalt tom på energi. Först äter jag ju lite på morgonen innan. Sen just efter så är man inte sugen heller. Men väntade nog lite för länge den här gången för jag höll inte på kunna klara matkön till kassan. Men tillslut så efter 2 måltider på en timme började livet återvända sakta. Fick ändå gå och sätta mig i bilen och vila en stund medan Elin skulle köpa nått. Så nog var de en genomkörare alltid. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar